Blånedan och eklips på en och samma dag är magiskt

Vilken vecka det har varit med så mycket omvälvande händelser och när jag ser i backspegeln borde jag ha förstått det med tanke på dagens solförmörkelse och nymåne.

I onsdags kväll var jag på Rockelstad slott där jag oväntat fick en slottsvisning och en historielektion om von Rosen och Göring. Hur det kom sig att Herman Göring gifte sig med von Rosens svägerska Karin, hur hon begravdes på olika platser och hur hett Göring älskade henne. Det var en spännande kväll. När vi var på väg in i turkiska rummet på slottet så passerade vi en liten hall med tavlor och burspråk, när jag gick igenom hallen for det kyliga rysningar över min hud, nackhåret och håret på armarna stod rakt ut! Såå spännande! Jag stod  länge kvar i den lilla hallen för att finna det som gett mig reaktionen, men jag såg inget och gick därefter in i turkiska rummet för att se dess prakt och skönhet.
När det var dags att sova fick jag röda rummet i ett av annexen, jag var spänd av förväntan över vad som månne skulle visa sig för mig under nattens skumma timmar. Tyvärr sov jag mig igenom hela natten och såg eller kände inget mer utöver händelsen vid turkiska rummet. Det gotiska rummet på övervåningen spökar det i berättade husfar, där spökar en kvinna för unga män enligt sägen. Vi placerade vår chef där men inte heller han kände något.  Kanske var vi alla  för gamla för husets andar... Rockelstad slott var vackert, mystiskt och jag kände mig närvarande, det ligger precis vid Båvens strand där Göring och von Rosen en dimmig natt landade med Görings flygplan. Så mycket spännande historia dessa slottsvägar bär på.

I torsdags åkte jag och sönerna med vänner på ålandskryssning. Det var både mysigt och trevligt med egentid med sönerna. Det blåste rätt friskt men det var inget vi kände av under kvällen. Dock blåste det upp på natten och vid 03-tiden vaknade vi av att vågorna slog in över våra hyttfönster. Det var väldigt dramatiskt, jag tittade ut och såg stora vågor med vitt skum slå in mot vårt hyttfönster. Färjan stod i viken i Mariehamn och väntade på att det skulle mojna så att de kunde gå in. Vi hade hytter på däck 2 vilket var endast någon meter ovanför vågorna och det var inte en angenäm känsla.
Det var riktigt obehagligt att sova så långt ned i färjan, det kommer jag aldrig mer att göra. När jag låg där så kändes det som storm och tankarna for genom huvudet - Estonia - katastrof - ansvar - ja ni vet. Jag knackade med EFT-teknik och jag gick igenom mitt liv och funderade över allt jag gjort både good and bad men kom fram till att jag inte är bättre eller sämre än någon annan.
Eftersom jag är lösningsfokuserad och eftersom jag avskyr att känna olust så gick jag och yngste sonen - som också vaknat av det dramatiska ljudet - upp till däck 5 där tavlan för färjans position sitter. När vi kom upp hörde vi besättningens skratt, de satt bakom receptionen och spelade kort, på tavlan kunde vi se att det blåste 26 knop, vilket enligt sonen betydde cirka 15 m/s, det var lite gungigt men långt ifrån så dramatiskt som det upplevdes i vår hytt. Så vi gick lugnade ned till våra hytter och somnade tryggt vid 04-tiden, när vi vaknade vid 09-tiden stod färjan i hamn och havet och vinden hade lugnat sig. Hemresan var underbar med solsken, vi satt på däck 10 i panoramabaren och drack hälsodrinkar hela resan hem. Jag är stolt och nöjd över att jag i stället för att ligga och skrämma upp mig faktiskt tog reda på fakta.

I dag är det både nymåne - blånedan och solförmörkelse - eklips. Förr i tiden satte Ingen ingen en deg när det var blånedan eftersom alla visste att brödet inte skulle bli bra, ingen fiskade eller jagade vid blånedan för då kunde vad som helst hända, under blånedan kunde korna sina, fisken ruttna och köttet härskna.

Jag har alltid påverkats av månen, både nymånen och fullmånen. Och månen påverkar ju havet med ebb, flod och tidvatten så varför skulle den inte påverka oss människor?!?
I forntida samhällen var solförmörkelse olycksbådande, att solen som var en källa till liv försvann var oroväckande och förebådade dåliga tider, medan i andra forntida samhällen kunde det också förebåda mirakel. Så solförmörkelse och nymåne har i alla tider varit en källa till fascination på gott och på ont. Jag tror inte att solförmörkelsen förebådar dåliga tider, jag tror att solförmörkelse förebådar magi och mirakel. Jag tror att eklips är magiskt. Därför tror jag att det någonstans idag utförs mirakel.

Jag drar ett gudinnekort för dagen och får fram: gudinnan Ishtar - Babyloniens Venus:" Älska dig själv så mycket att du kan säga nej när andra kräver tid och energi av dig. En uppriktig önskan att tjäna andra är något underbart. Dock är det skillnad mellan att ge av dig själv eller att ge upp dig själv. Om du känner dig trött, skyldig eller bitter när du hjälper andra så hjälper du dem inte på riktigt, eller hur? Du för in negativ energi i relationen och det har ingen glädje av. Ta ett steg tillbaka och omvärdera situationen. När du respekterar dina egna gränser kommer andra att lära känna och respektera dem inom dig och även inom sig själva. Det är ett hälsosamt beteende att lära ut till andra. Stärk ditt självförtroende, gör inte saker av skuldkänslor eller plikt, sätt gränser".

Ett riktigt tänkvärt kort tycker jag, för vem blir hjälpt av att vi stjälper oss själva? Att ge innebär också att du har rätt att få, att ge innebär inte att någon har rätt att ta av din energi och välvilja. Det är så lätt att utnyttja andras godhet, att vara för snäll gagnar ingen, ju bättre en människa har det ju mindre nöjd blir hon ligger det faktiskt något i. Att hjälpa kan ibland vara att stjälpa. Att då sätta gränser för hur mycket vi ger av oss själva, hur mycket vi hjälper andra och hur mycket vi tar vara på vår energi stärker oss i vårt självförtroende och mående.

Nu ska jag hoppa upp i soffhörnan med en helt ny bok av Cecilia Ekbäck - Midnattsolens timme - Lappland 1856, En mystisk by med dolda hemligheter, ett berg som kastar långa skuggor. Så spännande det ska bli, jag älskar att läsa, jag läser allt som jag kommer över, helst spänningsromaner men även vanlig skönlitteratur, ju mer mystiskt och ju mer djupliggande berättelsen är ju mer älskar jag den. Jag har mina favoritförfattare som jag stalkar via Bokus för att hitta deras nya utgåvor och reservera dem på stans bibliotek. Att läsa är att lära, att lära är att leva. Jag läser för livet. Böcker ger kunskap och kunskap ger makt så jag läser och läser och läser. Jag älskar det skrivna ordet. Och jag ger mig tusan på att det skrivna ordet älskar mig.

Jag önskar er alla en härlig söndag med blånedan och eklips, med god mat, med böcker och med härliga TV-program. Jag önskar er magi och mirakel i era liv. Nu går vi mot en ny vecka, vecka 9 och vad denna vecka kommer att ge oss är ännu endast skrivet i stjärnorna.

Namaste <3 Cissi Blomman