måndag 30 januari 2017

Eldig energi och kristallklart ljus

I dag är det måndag, första dagen på en ny vecka, vad ska denna vecka bjuda på?! Jag läser som vanligt
astrobloggen, hon skriver så bra veckohoroskop och om himlavalvet Margareta Hedin, troligen en av Sveriges bästa astrologer! Varje måndag ger hon mig nya tankar, nya infallsvinklar. Om  ni inte läser den redan, läs den!
Margareta Hedin skriver att vi nu är mitt emellan vintersolståndet och vårdagjämningen - åh så härligt tänker jag - tanken på ljusare tider, varma dagar, solen som strålar ned över oss ger mitt hjärta ett glädjehopp. Som en celebration till våren brukar jag alltid göra min paradrätt, ugnsstekt lax och grekisk potatissallad, receptet är busenkelt: laxfiléer i ugnsform, lite olja ringlat över, salt och peppar, i 225 graders ugn i cirka 15-20 minuter. Kokt kall potatis, svarta oliver, hackad gul lök, vinäger, olja, salt, peppar som varsamt blandas ihop och toppas med vackert gula äggklyftor. Servera på grön servis och bjud på ett iskallt glasbubbel. Bättre celebration till våren är svår att få. Och nu är vi snart där. Vi är mitt emellan vintersolståndet och vårdagjämningen. Det ger mig ett sprittande hopp om bättre tider.

Den här veckan är en vecka då himlavalvets planeter och stjärnor ger oss sprakande eldiga energier kristallklart ljus som öppnar vårt hjärta och hjälper oss att uttrycka vår själ. Denna vecka ger oss bra energi och gott humör, den ger oss hopp om att våren snart är i antågande.

Jag försöker hela tiden att utveckla mig själv, personlig utveckling ser jag som en nödvändighet, självironi som en livskraft och humor som ett livselixir. Jag - som  ni redan vet - är oerhört intresserad av det andliga och så även astrologi. Redan som ung tonåring läste jag allt om astrologi, jag satt timtal på biblioteket och förkovrade mig, när jag var i 20 års-åldern ställde jag egna horoskop som jag ritade upp och gav bort till vänner och bekanta. Bland de första uträkningar jag gjorde var att räkna ut var månen stod i mitt tecken och det lärde mig mycket om mig själv. Jag har solen i skytten och månen i skytten, vilket gör mig till en riktigt dubbelskytt, jag är ständigt i farten, har ständigt nya projekt på gång, vill vara i centrum och räds inte några som helst motgångar. Jag är naiv, en flicka som dansar på en sommaräng i ena stunden för att i andra stunden vara en rebellisk tonåring och i nästa stund helt lugn och sansad. Jag är helt enkelt väldigt mycket människa. Mod är något som speglar mig, jag räds inga motgångar, jag räds inte konflikter och jag säger vad jag tycker och står upp för mina ideal, det är på gott och ont. Men det är jag!


Men visst har jag rädslor, inbyggda rädslor, sprungna från barndomen som kommer fram nu under mina EFT-sessioner, jag knackar och knackar på mina emotionella punkter och hör mig själv prata om sådant som länge varit tabu i mitt liv. Jag känner hur tårar trillar nedför mina kinder, jag känner hur käkar och halspulsådrar spänns och stramar som likt en infarkt, jag känner hur ryggen svider och bultar och jag känner hur magen knyts ihop av ångest, men som en envis dåre knackar och knackar jag, jag är envis som synden, jag kan flyga, jag är inte rädd och jag tänker banne mig inte låta gamla trauman  hindra mig från att ta mig till Vatikanstaten för att besöka lärjungen Petrus Klippans grav eller att besöka Gdansk och känna slaget i Narva viska förbi. Jag kommer inte att ge mig förrän jag är uppe i luften på väg mot nya mål och äventyr. Så knack, knack, knack, snyft, snörvel och skratt. Jag är modig, jag är stark och jag kan flyga!

Jag drar ett vägledningskort från änglatarotleken och får upp Page i Eld - "Social, kreativ, trygg, busig" det ger mig en rysning med tanke på vad astrobloggen skriver om veckans himlavalv, återigen så får jag upp kort som ryms in i andras och min bloggs tema. Det är en häftig känsla och det ger mig än mer tro på det andliga.
Page i Eld: "Situationer: En spännande ny möjlighet kommer i din väg! Änglarna vägleder dig till att helhjärtat omfamna den här nya utmaningen. Det kan verka som en utmaning men det är en du är redo för. Blända människor med in originalitet och uppfinningsrikedom! Personer: En ungdom som är social, kreativ och brinner för livet. Någon som entusiastiskt letar upp nya erfarenheter och kan få saker att hända. Optimistisk. Trygg. Modig. Uppiggande. Sysselsatt. Busig. Ytterligare betydelser av kortet: Goda nyheter. En kreativ arbetsuppgift. Tro på dig själv"

Vilket härligt kort, det andas av energi och kraft. Kortet leder oss in i nyfikenheten och beslutsamheten, jag känner mig modig, kreativ, kraftfull, och jag blir pigg och känner buset flöda. Jag tror på den här veckan, den här veckan för med sig något nytt in i mitt liv. Gör som jag låt eldens energi flöda in i din själ, låt ljusets kristallklara avsikter lysa upp din aura och låt vårens antågande ge dig hopp om pånyttfödelse!

Och tro! Tro på att mirakel finns, tro på att allt som finns inte syns och tro på dig själv! Prata gott om dig själv, what goes around comes around, det är lagen om karma och det handlar även om dig precis som Tiny Buddha skriver på facebook. Var varsam mot dig själv, älska dig själv och jag lovar att du får god karma levererat till din själ.

Vecka 5 2017 tar vi till oss eldens och ljusets kraftfulla energier, vi ser ljuset och vi ser framåt! Som en vis man sa: Titta inte bakåt, du ska inte dit!

<3 Namaste Cissi Blomman <3

torsdag 26 januari 2017

Resa bakåt i tiden

Januari är snart slut och jag välkomnar det. Januari 2017 har för mig varit stundtals tuff, stundtals händelserik men framför allt månaden där jag fann mig själv igen.

När solen bryter fram ser jag varför det är lätt att deppa i januari, jag ser inte himlen, jag ser inte ljuset, fönstren är så smutsiga, egentligen är det ingen mening med att tvätta dem för jag bor mitt i city där bilar åker 24/7. Varje vår rengör jag balkongen, det dröjer bara en vecka så måste jag rengöra igen och så håller det på hela sommaren, bilar, damm, asfalt, vindar ja allt rör sig runt min balkong och mina fönster, troligen även andar. Jag trivs dock oerhört bra att bo här mitt i smeten, lika bra som jag trivdes att bo ute på landet, lika bra som jag trivs att vistas vid havet. För mig är det troligen antingen eller som gäller där jag bor.

Jag har bokat semestern för i sommar, jag och mina söner ska till Åland, jag har bokat två nätter på hotell i Mariehamn och två nätter i stuga vid Notviken. Jag har alltid hört historier om Åland, min mormorsmor bodde i Mariehamn när jag var liten, hon var hembiträde åt en man som jag senare förstod att hon levde tillsammans med. Min mormor och hennes bror åkte ofta till Åland även efter min mormorsmors död, jag trodde det endast var Ålandskryssningar och nöjesresor som gjorde att de fortsatte att nämna Åland. Min mamma berättade om sin barndom när hon var på Åland hos sin mormor, hon nämnde namn som jag inte tänkte så mycket på. Mangelbo är i och för sig ett namn jag minns och Strandsnäs men jag tänkte inte på det, Mangelbo trodde jag var mangelstugan som hennes mormor hade på sin tomt och Strandsnäs ja där bodde ju hennes mormor under den tiden.

Jag har alltid varit väldigt intresserad av det förflutna, gångna tider, det beror nog på att min pappas mormor och morfar tyckte om att prata om gamla tider, jag var ofta där, de var starka personer i mitt liv. Jag lyssnade, jag skrev ned och jag ritade det de berättade.

Så när jag 2015 av en händelse såg ett program om släktforskning tänkte jag att YES nu ska jag släktforska. Jag började med att teckna ett abonnemang på Arkiv Digital, ska jag släktforska ska jag göra det på rätt sätt, genom att läsa kyrkoböcker, hela Sveriges kyrkoböcker är inlästa i AD. Jag startade upp med min farfar och fann hans rötter, jag fann en familj han inte visste fanns eftersom han varit fosterbarn. Jag fortsatte med min morfar och fann att hans anor från Sturkö i Blekinge sträcker sig långt in i 1600-talet om inte längre. Hans förfäder var pirater, sjömän och båtmansägare. Så spännande!!

Jag visste att det skulle bli svårt att forska på min mormors sida, dels för att hon inte berättat så mycket, och dels för att hon inte visste vem hennes pappa var. Dock hade jag ju mormorsmors födelsedatum och dödsdatum och jag började forska. Jag fann henne i Nyköpings västras kyrkoböcker (Oxelösund) och där fann jag att hon kom från Kiuruvesi i Finland. Vi häpnade, var hon finsk?! Hon kunde finska, men inte tänkte vi på att hon var från Finland för det, halva Oxelösund pratade ju finska på den tiden och många av dem hade aldrig satt sin fot där.
Jag började bli riktigt nyfiken, min mormors brors släkting hade forskat lite åt honom och min moster fann en del papper och tidningsurklipp i en låda i källaren som jag fick. I den fanns bland annat ett tidningsurklipp från Mariehamn där mormorsmor blir intervjuad. Där står att hon som mycket ung kom till Åland från Finland med sin familj  och att de slog sig ned i Bomarsund. Jösses tänkte jag, hon har bott på Åland som barn. Hon har bott i Finland som barn.
Intresset var väckt. Dag som natt forskade jag, jag letade igenom åländska kyrkböcker, jag letade igenom finska hiski genealogy och jag fann en historia som fortfarande ger mig rysningar.

Hösten 2015 och vintern 2016 fann jag mina rötter. Jag fann att jag är en blandning härstammandes från bönder, torpare, statare, skogshuggare, skogssvedjare, stadsbor, pirater, båtsmän och sjömän. Att mitt blod som pulserar i mina ådror härstammar från Finland, Åland, Blekinge, Östergötland, Närke och Södermanland. Jag kände ett lugn efter den här släktforskningen. Jag började förstå varifrån mina sidor är sprungna ifrån. Vad det är som gjort mig till den jag är.

Historien som jag fann i Arkiv Digital är oerhört, spännande, tragisk och trösterik. I dag ska jag inte uppehålla mig vi den historien, men var så viss att jag kommer att berätta den här. En dag har jag fogat samman min mormorsmormors resa från Piippola och Kiuruvesi Finland till Bomarsund Åland med sin familj där min mormorsmor var 8 år när de lämnade Finland och kom till Åland.

Så mycket kan jag säga att jag fann släkt vi inte visste fanns. Min mamma och mina mostrar var inte helt säkra på om de namnen var släkt, bara att de träffat dem i Mangelbo på somrarna. Mangelbo var inte någon mangelstuga i  Mariehamn, Mangelbo var en plats i Finström Åland. Där bodde vår släkt. De namn som min mamma och mostrar mindes var kusiner till min mormorsmor, sysslingar till min mormor och således släkt till dem. När jag forskade fann jag ett namn som också släktforskat, hon hade sin sajt öppen för besökare och jag såg att hon på något vis var släkt med min mormorsmors moster. Jag tog kontakt, orädd som jag är, och det visade sig att vi är långväga släkt. Hennes mormorsmor var syster till min mormorsmormor och de kom tillsammans till Åland från Finland. Inte heller hon som jag fick  kontakt med visste något om att vi härstammade från Finland.
Så roligt och spännande att få veta att jag har släkt både i Ålands jord och på Ålands jord.
I sommar ska jag åka dit och träffa släkten och besöka de platser som mina förfäder brukat och vandrat på.

För mig har resan bara börjat. 2017 blir det Åland, 2018 blir det Sturkö och 2019 blir det Kiuruvesi Finland. Så spännande somrar jag ska ha när jag reser bakåt i tiden tillsammans med mina förfäder.


 Le och hela världen ler med dig. Sök och du ska finna att livet är mer komplext än vad du kunnat drömma om. Och njut av livets resa - vem vet vad som är alternativet.

<3 Cissi Blomman

söndag 22 januari 2017

Sköna söndag med mat, tankar och änglar


För en dagtidare som mig är helgerna så oerhört sköna! När fredagen kommer blir det en enkel middag som tacos, hemgjord pizza, lövbiff med pommes eller varma mackor, jag tittar på senaste avsnittet av Vikings och försöker impa på mig själv med kunskaper På spåret. Allt med förvissning om sovmorgon, morgontidning och morgonkaffe, en promenad, lite städning och umgänge med sönerna eller vänner är på intågande, nämligen den bästa av alla dagar - lördagen!
På söndagen är hemmet städat, jag handlar och komponerar en matlista, lagar mat och lyssnar på musik så det dånar i lägenheten.
I dag lagade jag ny grönsakssoppa att ha med mig till jobbet, även denna blev riktigt kryddstark då jag inte är helt kompis med chiliflakens styrka ännu :) det doftar så gott här hemma. Jag är oerhört hemmakär och trivs i mitt hem, ett hem jag skapat med kärlek, magi och glädje. Ett liv utan kärlek, magi och glädje är inget helt liv.

Vardagen börjar ta form, jag sätter mål för varje dag, att efter 20 år vara singel är inte helt lätt, den som säger det ljuger, jag är van att ha tre personer inpå mig 24/7,  emellanåt numera är jag helt själv då sönerna är hos sin far eller vänner. Det är klart att det är en förändring. Jag blir så trött på de som tror att om man valt ensamheten själv så är livet guld och gröna skogar, så klart att det inte är. Det tar tid även för mig att komma över separationen, jag måste omvärdera mig själv, mitt liv och min omgivning. I nöden prövas vännen och det är inte så många som finns där nu när det är tufft. Det visste jag, det är klassiskt, alla har sitt och ingen orkar vara en oavlönad kurator, och ingen vill ta ställning. Jag har dock några stycken  väninnor jag värnar om och håller högt, som funnits där för mig när jag haft ångest, när jag har varit ledsen, när jag har varit hysteriskt glad och när jag har varit Cissi. Dessa tre tjejer kommer jag att i vått och torrt stå upp för, jag är dem evigt tack skyldig. Jag har inte alltid funnits för dem och ändå står de här nu. Det är stort! Och det finns ett tack där som kommer från mitt hjärta.

Mitt hjärta är stort. Alldeles för stort egentligen, älskar jag så gör jag det i 140 blås, hatar jag så gör jag det i lika stor omfattning - tack och lov har jag lagt av med att hata, det var länge, länge sedan jag kände hat, hat är så förminskande och fult  och inget för en normalintelligent person. Är jag ledsen så är jag ledsen i lika stor omfattning. Och jag är Cissi jag så jag gör allt i 140 blås. Borderline, ADHD, bipolär tänker ni nu, nja fan vet, jag tänker inte ta reda på det. Jag är jag och hittills har jag klarat mig i livet mer eller mindre. Och vad är en diagnos egentligen, om du mår dåligt och behöver behandling är diagnosen ett måste, men om du mår bra och ingen i din omgivning lider så varför rota i det? Nä det är inget för mig. Jag lever som jag lär  och jag lär som jag lever.

I natt har jag drömt ofantligt mycket drömmar i en och samma dröm, jag kör bil, jag kör på en motorväg med min yngsta son bredvid mig, det snöar ymnigt och jag ser inte framåt, så jag vänder bilen och kör bakåt för då ser jag bättre, vi kommer fram dit vi ska, det är flera vägskäl och massor med bilar som står parkerade. Vi tar oss till en byggnad och åker hiss, och vi åker hiss mest hela tiden. Det är människor överallt, i hissen, i bilarna och runt omkring. Jag vet inte var vi är, men jag vet att vi är på väg.
När jag vaknar funderar jag på  om det är min kittlande förtjusning över att jag tillsammans med mina söner - förhoppningsvis - ska åka till Åland i sommar och bo i hotell, stuga och pensionat. Efter min släktforskning så har jag förstått att Åland och då främst Bomarsund och Finström har mycket av mina rötter vilka jag nu ska eftersöka. Jag har hittat långväga släkt - pysslingar - som lever och bor där och som minns min mormorsmor. Det är så häftigt och det ska bli så kul att åka dit och träffa dem.
Kanske är bilen som jag framför framtiden - att jag klarar det mesta själv och att jag alltid lyckas eftersom jag är idérik, kanske är hissen mina känslor som åker upp och ned, ni vet, ångest, glädje, rädsla, ensamhet och kärlek i en och samma kropp. Min son är mitt kött och blod, att han är med är inget konstigt, han är min yngsta och en kopia av mig i både känsloliv, humör, humor och utseende. Kanske är drömmen min resa mot förändring, förnyelse och självständighet.

Jag tog ett kort från min änglatarotlek och får upp ur Stora arkanan kortet Förnyelse: Änglarna sände dig detta kort därför att du antingen är nära slutet av en arbetsuppgift eller vid en vägkorsning på tröskeln till att göra en viktig förändring. Detta kort visar att det är dags att granska och göra någon form av utvärdering. gör ett eftertänksamt omdöme om ditt liv, och gör sedan tillitsfulla val. var lugn, och var viss om att du har förberett dig väl. Rättsliga situationer löses till din fördel. dessutom kan du nu lyckas med akademisk examen och certifiering. Du kommer till ett viktigt avgörande. Du kan få en karriär- eller arbetsförändring. Ta en annan väg så får du en ny början. 
Hur tolkar jag detta kort för mig själv och er bloggläsare? Att vad du än tampas med just nu så behöver du utvärdera ditt liv, ditt inre och dina livsval. Du behöver belysa och lyfta upp de olika valen för att sedan ta ett steg mot förändring och framtid. Det är min tolkning.

Facebook kan man tycka mycket om men det är en källa till inspiration för mig, jag följer olika sidor och personer som ger mig insikter. 
Så här skriver Doreen Virtue på sin facebooksida när hon gör en 24 timmars läggning: 
"The gateways and portals are open for you right now, and optimum factors converge in your favor. You've done great work to prepare yourself for this moment, like an astronaut training for a launch.
You've done amazing deep clearing work upon yourself, and you have profoundly positive intentions. These qualities, combined with fortuitous celestial energies, make this an ideal time for moving forward with your divinely-guided intentions.
Be sure that your inspiration for your actions comes from a joyful desire to bring blessings to others, and not from an egoic scheme to gain fame or fortune. Egoic schemes will bounce off of the gateway portal, unable to enter - resulting in frustrations, blocks, and time-wasting.
Only the energy of divinely inspired actions to help, serve, solve, heal, teach, bless, and uplift can pass through the portal opening right now. And when these energies go through the portal, Wow!! Get ready, as the portal amplifies and speeds up your beautiful intentions.
Keep your thoughts and actions pointed directly to the Divine Light of God. Know that the 'successes' you're experiencing aren't about you personally, but are about creating opportunities to help others. You are a conduit of God's will of peace.

Hennes läggning och min läggning tycker jag är likartade, och det tycker jag är spännande. Det här med att portalen har öppnats för oss tycker jag är oerhört intressant och om vi då gör som min läggning förespråkar nämligen belyser våra val och försöker balansera och utvärdera våra liv för att gå in i förnyelse så kommer vi nog alla att få uppleva förändring om vi så önskar och gå in i portalens gateway. 

På tal om gateway så har jag min andra EFT-session i morgon. Jag laddar och tror för fullt på att jag och en god vän ska flyga till Gdansk i maj och möta våren med god mat, härliga stränder och glädje. 

Jag tänker avsluta med citat jag hittat från Power of Positivity som ger mig mycken styrka och som gör att jag känner livet och kvinnan i mig. 
"Strong women don´t play victim, don´t make themselves look pitiful, and don´t point fingers. They stand and they deal"//Mandy Hale 

Med det tackar jag för mig och önskar er alla en härlig start på veckan. 

I stand and I deal with med and with life - jag är Cissi jag <3

onsdag 18 januari 2017

Trons utvecklande kraft

Onsdag - veckans mittpunkt - Odens dag. Vi får inte glömma att vi från Norden och Skandinavien, svear, götar, nordmän, danemän alla har asatron som vårt ursprung och att den tron i mångt och mycket präglat oss. Vi blev kristnade under 1000-talet, troligen före men asatron har alltid funnits kvar. Jag funderar en hel del kring detta med tro, vad det är som gör att vi människor behöver gudar. Jag följer Vikings och innan Ragnar Lothbrok kastades i ormgropen sa han att gudar är något som vi människor hittat på för att vi ska ha något att hålla fast vid och tro på både vid med- och motgång, ja han sa väl inte direkt så ordagrant men andemeningen är densamma. 

Vi människor behöver något att tro på, är vi ateister ja då tror vi på ickeexisterande andevärld, är vi religiösa tror vi på gud, är vi buddhister tror vi på att prins Siddharta Gautama gick ut från palatset satte sig under ett bodhiträd och fann den högsta insikten osv. Vår tro är det som håller oss vid liv skulle jag vilja påstå. Vad tror då jag på. Jag tror på människan, jag tror på livet, jag tror på kärleken och jag tror på allt ovan, min tro innefattar asatron, buddhismen, katolicismen, protestantismen och andevärlden. För några somrar sedan var jag med goda vänner och en av döttrarna som lyssnat på mig under kvällen säger plötsligt" nu har jag hört dig prata om buddhism, hinduism, Jesus, änglar och gud. Vad heter din lära egentligen. Då säger min gode vän: "tja cissionismen". Efter den dagen är cissionismen min tro. Jag tror, jag ser, Ecce Homo - jag ser människan.

Moder Teresa har ett klassiskt citat: "Om du vill ha fred på jorden - gå hem och älska din familj" och det är så sant! Så enkelt, om vi ger varandra kärlek från födseln så skulle ondskan inte skulle vara så utbredd, min övertygelse är att ondskan skulle försvinna ned i glömskans vrår.
Vi föder ondskan med rädsla. Och det är rädda människor som är ondskans goda vänner. Mahatma Gandhi sa en gång: "Vi tror att hat är vårt största hot, det är det inte, rädslan är vårt största hot". Så om vi gör som moder Teresa så klokt sa att vi ska gå hem och älska vår familj så blir det fred på jorden så kanske vi faktiskt lyckas mota ondskan och hatet till underjorden där den hör hemma.

I veckan så var jag på chefshandledning. Det var personlig utveckling, hur jag leder på bästa sätt utifrån mina styrkor, vad är jag allergisk mot för personligheter, vad har jag för fallgropar och vad är mitt lärande som var temat. Jag skrev snabbt ned mina styrkor och fick genast på mig olika fallgropar. Jag skrev att jag är drivande och engagerad, modig, retorisk och flexibel i tanken.
Direkt fick jag från de som ledde handledningen: "vadå drivande och engagerad, lyssnar du överhuvudtaget? Är du en bulldozer som kör över allt och alla för att nå dina mål?", "Modig - vadå modig, är du en konfliktsökare, söker du upp konflikter och ständigt utmanar allt och alla", "Ha retorisk, vadå retorisk innebär det att det mest är snack och liten verkstad", "Flexibel i tanken vad menar du med det? Typ noll impulskontroll, en olidlig innovatör som kväver alla med sina idéer". Sådär höll det på och jag måste säga att jag älskade det. Det var så härligt att få sitt personliga ego ordentligt i snurr, att få vända ut och in på sig själv och se att ja just det dessa styrkor är ju också mina svagheter och det är ju de svagheterna jag måste jobba med. Det var en oerhört bra dag. Vad jag är allergisk mot? Stockkonservatism, talk without action, feghet - tycker du något säg det, törs du inte? Var tyst. Gå inte runt och prata bakom ryggen det är min paroll.

Just nu är jag inne i ett flow, jag känner mig taggad, jag har fått oerhört intressanta arbetsuppgifter, driver två enheter med olika uppdrag även om det är samma grundprofession, jag får arbeta med utveckling och förbättring inom mitt professionsområde och jag får utbildning i att bli en bra ledare. På min fritid får jag utlopp för min kreativa ådra, jag bloggar, fotar, läser böcker, lagar mat och ser på serier (HBO och Netflix är mina kompisar just nu). Jag har återfunnit mina forna vänner som jag har så mycket roligt med och som jag är så tacksam för, utan dem hade livet varit riktigt grått och tråkigt. De är inte så många, men de finns där. Och min chefskollega som jag känt sedan 2001 och som jag har oerhört bra samarbete både yrkesmässigt och privat. So I am going with the flow right now.

Jag besöker ofta biblioteket. När Gandhi pratar om rädsla som vårt värsta hot och fiende så kan jag bara hålla med men jag kan också säga att bibliotek det är en farlig plats för det är här tankarna bor.
Kraften består i att skaffa sig information och ha en lugn plats där man kan samla informationen och tankarna. Kunskap ger makt och makt är oftast på gott och ont. Men det är då jag återigen tänker på Moder Teresas visdomsord - vill du ha fred på jorden? Gå då hem och älska din familj! Så nu sätter jag mig tillrätta i soffan med min 15-åriga son och tittar på en serie, vi tar nog HBO nu, The Magicians. Vad annars?

Dagens orakelkort med änglaterapi är: Bli fri från beroende - "Det här kortet kommer till dig för att bekräfta vad du redan vet. Det är dags att släppa beroendemönster eftersom det påverkar din hälsa, din lycka och ditt livssyfte. Änglarna ber dig vara helt ärlig mot dig själv och erkänna att dessa beroenden slösar bort din tid, stjäl din energi och ditt självförtroende och hindrar dig från att nå svaren på dina böner. Lyckligtvis finns änglarna här och stöttar dig genom varje steg när du låter begäret och andra beroendesymtom läka ut. Det börjar med att du tar ett tydligt beslut om att släppa ditt beroende eller dina beroenden. Väg för och emot beroendemönstret. När du är redo att släppa det känslomässigt går du vidare i livet".
Övning: hitta en tyst och lugn plats där du får vara ostörd, högt eller tyst säger du: Ärkeängel Rafael nu är jag redo att släppa ........ till dig och universum. Klipp av alla rötter, band och nät som binder detta beroende till mig och lyft upp det i ljuset där det omvandlas och helas.

Vad är då ett beroende? Det kan ju vara ett destruktivt mönster, tvångsbeteende, skadliga relationer eller sug efter ohälsosam mat t ex.

När jag lade det här kortet kom ett annat kort upp, hela tiden, om och om igen, ett kort som jag vet har ett budskap till mig, det kommer ofta upp när jag gör läggningar. Nu ville jag lägga ett kort för er, mina bloggläsare och bad därför starkt om ett nytt kort och fick då detta beroendekort.

Så låt oss släppa våra rädslor, bekymmer, orosmoment och känslor av agg till universum och låt oss i stället belysa det som gör att vi alla mår bra - glädje, vänskap, harmoni och kärlek.

Live Love Laugh - and the Life will Love you and Laugh with you <3 Namaste

Cissi blomman


söndag 15 januari 2017

Ljus framtid - eller orolig framtid

I morgon ska jag via skype gå en kurs för att bota min flygrädsla. EFT - Emotional Freedom Technique. Jag är taggad för det. Jag känner mig så begränsad av att inte kunna flyga. Inför kursen är mitt uppdrag att skriva ned på en lista vad som har påverkat mitt liv, både positivt och negativt. Det var tungt att skriva den listan, det tog på krafterna men den är klar. Jag tänker mig att 2017 ska bli ett år där jag utvecklar mig som person, där jag en gång för alla tar strid  mot allt gammalt skit som ligger och gror i ryggsäcken och faktiskt tar mig upp och framåt.

Jag har regisserat mitt 2017 så som jag vill ha det,  min gode vän som dessutom ska bota min flygrädsla lärde mig hur man gör, jag skrev ned som ett brev till mig själv hur mitt 2017 blir, hur jag vill att det ska vara, mitt liv på mitt vis. Nästa nyår ska jag läsa det brevet och se hur det blev, om min regi fungerade eller om det behövs  mer tid. 

Jag tror som ni vet på affirmationer och tankens kraft, jag ger ofta min oro och mina rädslobaserade energier till universum i stället för att själv älta dem. Jag är väldigt bra på att älta, det är en av mina styrkor faktiskt. Det beror nog på att jag alltid vill framåt och jag är aldrig riktigt nöjd med mina prestationer, jag ältar det jag gjort och det jag kunde gjort och sedan gör jag om och gör rätt. 

I dag lade jag ett nytt änglakort och fick upp: Gudinnan Lakshmi - Ljus framtid: "Sluta oroa dig, allting kommer att bli bra. Vi lever i ett vänligt universum där alla jobbar för dig. Det finns inga prövningar, blockeringar eller hinder på din väg förutom den rädsla som du själv projicerar på framtiden. Stilla ditt sinne ett ögonblick och tysta dess oro och rädsla. Känn  hur jag stryker ny tillitsfull, hoppfull och optimistisk energi över din panna. Dessa energier ger bränsle åt ditt nuvarande spännande ögonblick likväl som alla dina framtida ögonblick. Varför skulle du önska dig mörker när ljuset alltid skiner omkring dig? Stig in i det här ljuset med hjälp av ljusare tankar och känslor. Du behöver sluta bekymra dig eftersom den här oron fullständigt tillintetgör det goda som försöker komma till dig. Rensa bort rädslan ur ditt hjärta och ersätt den med energier som tjänar dig och din familj. Vägra att tänka på något annat än din ljusa nutid och framtid så lovar jag att det blir verklighet. Ägna dig åt positiva tankar och avsikter, visualisera överflöd. Dina nära och kära kommer att ha allt de behöver nu och i framtiden."

Jag får lite rysningar när jag läser kortet eftersom det naturligtvis är där mina tankar upptas hela tiden, framtiden, barnen, ekonomin, livet, jobbet, andligheten, kärlek eller inte kärlek, ensam eller inte ensam. Jag tar kortet på stort allvar. Jag måste sluta oroa mig. Allting blir som det är tänkt. 

I natt sov jag dåligt och då har ändå fullmånen gått i nedan, jag sov oroligt, drömde mardrömmar och även andra drömmar. Jag drömde att jag blev överkörd av en lastbil när jag försökte ta mig över gatan, jag drömde att benet var av men att jag ändå hoppade på ett ben fram till lastbilschauffören och klippte till honom :) jag drömde att jag flyttade ut på landet, jag drömde att jag återigen åkte lastbil och inuti lastbilen var Lukas med sina kompisar i deras hus och jag drömde att jag hoppade ut från lastbilen med dom eftersom det var fara på färde. Hur tolkar jag de drömmarna, jag tror att kortet jag drog, gudinnan Lakshmi, är svaret på mina drömmar. Jag oroar mig för mycket, jag tänker för mycket och jag ältar för mycket. 

Den här veckan, är en gynnsam vecka, stjärnorna visar att det du önskar kan du få, men om du ska få det du önskar behöver du ge din oro till universum och tänka positiva och glada tankar. Du behöver se ljuset och leva i ljuset. 

Jag börjar veckan med detox. I tre dagar ska jag endast äta soppa och dricka vatten och grönt te för att rensa ur mitt system på negativa energier och skadliga gifter jag tillåtit mig att få i mig. Jag hoppas att jag ska klara av att dels detoxa, vara positiv och affirmera men jag tror jag klarar det. 

I morgon ser jag med spänning fram emot min EFT-session. Dear future I am ready now!

Le och världen ler med dig. //Cissi Blomman


torsdag 12 januari 2017

Att välja glädje


I dag när vi åkte till Sköldinge jag och min chefskollega så såg vi en enorm fullmåne som höjde sig över träden framför oss, andäktigt tittade jag på den och tänkte finns det något vackrare än the mother of nature. Jag kände livet i mig och jag hörde en av mina favoritlåtar dåna i huvudet: "I love my life" och kände en spirande känsla av lycka över att mitt liv är här och nu.

När vi kom till utbildningen talade jag om för dem som satt vid mitt bord att i dag klockan 12.33 väljer vi glädje. De tittade lite underligt på mig och jag fortsatte att sprudla om att i dag går månen in i kräftans tecken och eftersom det är årets första måne så kan den komma att prägla årets återstående månar och vårt mående. Sagt och gjort vi bestämde oss för att välja glädje. Och dagen blev bra, vi fick bra föreläsningar av vårt HR-specialistteam där vi levererades matnyttig arbetsrättslig information med bra verktyg och råg i ryggen. Vi hade en trevlig lunch med oerhört intressanta diskussioner, en god laxlunch med jordgubbskräm och gräddmjölk till efterrätt. Dagen var helt enkelt intressant och bra.
Oerhört läsvärd och nyttig för självkänslan
och måendet

När jag kom hem fortsatte dagen att vara bra, sönerna hjälptes åt att diska och maten blev klar snabbt. Jag fick en släng av humor när jag såg att Anders Ygeman skickat en förfrågan till min facebook att gilla hans sida. Jag skrev till min pappa och mina vänner: "Nu är det snart slut på singellivet, Anders Ygeman har skickat en förfrågan till min facebook om jag vill gilla hans sida. Han måste ha sett mig i facebookflödet och insett hur snygg jag är :)" Ha ha de fick sig ett gott skratt och det bjuder jag på en dag som denna. Farsan svarade nästan direkt: "Härligt, Rosenbad nästa" :)

Jag kan således med stor nöjdhetsgrad göra kväll framför Sveriges Mästerkock, Mandelmans gård och Vikings avsnitt 17.  Jag har valt glädje i dag och jag har gjort mitt bästa för att ge andra lite glädje och skratt denna fullmånedag. I am wonderful, i am beuatiful i am me!

Live, Love and Laugh
Cissi Blomman

tisdag 10 januari 2017

Nu vänder vi tanken

I dag när jag kom hem läste jag astrobloggen skriven av Margareta på Isis kammare http://blogg.damernasvarld.se/astrobloggen/. Margareta skriver att vi är på väg in i årets första fullmåne, januaris fullmåne som går in i kräftas tecken. Det här fick mig att fortsätta läsa, jag gillar hennes astroblogg, och när hon skriver att den 12 januari när fullmånen är i sin prakt är tillfället att känna in vem du är nu, hur du mår och hur du vill att livet ska formas blir jag intresserad.

Det ger mig direkt massa tankar kring min nya livssituation, att separera är jobbigt för alla, även för den som tar beslutet, någon sa till mig: "du ska väl vara lycklig, du har ju gjort ditt val", men vad finns det för lycka i att bryta upp sina barns familj och trygghet? Vad finns det för lycka i att mitt i livet starta om på nytt ensam?

För att få vägledning och må bra så drar jag så gott som dagligen mina änglatarotkort, gudinnekort och änglaterapikort från Doreen Virtue http://www.angeltherapy.com/
de ger mig trygghet och ledord, något att förhålla mig till. När jag läst klart astrobloggen tänkte jag att aha det är därför jag känner mig håglös, trött och ful, det är för att fullmånen är på väg upp, det är nämligen så att jag ofta känner jag mig precis så när vi går mot fullmåne. I år har jag inte tänkt på fullmånen utan bara trampat på i mina egna tankar. Tack och lov så mår jag som bäst den dagen när fullmånen är i sin prakt, då känner jag mig alltid livfull och sprudlande. Jag känner kvinnan i mig.

Astrobloggens uppdatering i dag gav mig kraft och vilja att vända tanken, att sträcka mig mot himlen och solen och låta skuggorna falla bakom mig. Jag lyssnar på Nanne Grönwalls "jag sträcker mig mot himlen, jag sträcker mig hur högt jag vill" och känner att JA det gör jag! Om två dagar ska jag känna mig pigg, stark, positiv och glad. Jag ska vända tanken till dess.

Sagt och gjort drog jag dagens kort, denna gång blev det Doreen Virtues Gudinnekort. Jag får upp Ostara - Fruktsamhet. Doreens tolkning kommer här: Budskap från Ostara; "Det är vårväder närhelst det blir ljusare i ditt sinne och hela ditt system. Om du känner dig mörk, tung eller deprimerad så kan det lätta om du ger dig själv bränsle av positiva intentioner, näringsrik mat och vadhelst som väcker kärleksfulla känslor i dig. Omge dig själv med vackra blommor, klä dig själv och ditt hem i ljusare färger och dra isär gardinerna för att släppa in naturligt ljus. Du kan måla upp en bild i ditt inre av en ljusare framtid. Det kommer att ge upphov till många olika, nya möjligheter, eftersom liknande energier dras till varandra. Känn hur du fylls av energi och kraft när du förnyar och förskönar din inre och yttre värld. Utnyttja sedan din ökande livsenergi till att starta ett nytt projekt som får ditt hjärta att sjunga av iver. Det du önskar kommer att bli verklighet i sin helhet i vår, nu är det en fördelaktig tid att göra förändringar i livet"

Det känns som att det här kortet poppade upp när jag hade tankarna på fullmånen som går in i kräftans tecken, att det astrobloggaren Margareta sett i sin stjärnhimmel det ser även gudinnorna.

Jag tar det här på det fullaste allvar, jag kommer den här veckan att städa och vädra ut deppighet och mörka tankar, byta gardiner mot ljusare vårgardiner och börja koka detoxsoppa som jag ska rena mig själv med, det kommer även att vara en rening och befrielse för januaris plånbok då rotfrukter, kryddor och vatten inte kostar så mycket. Jag förenar helt enkelt nytta med nöje.

Jag tror på tankens kraft det har jag alltid gjort, You can fake it until you make it är ett av mina levnadsmotton, affirmationer är något jag dagligen frammanar med olika kvalitet och resultat. Vi är vår egna lyckas smed och som jag skrev på facebook under julhelgen: "När jag ser in i min guldspegel ser jag personen som äger mitt öde och min lycka. Jag är stark. Namaste"

Det är faktiskt så enkelt oftast, att man kan vända tanken genom att gå tillbaka till sina rötter, till sitt ursprung och hämta kraft. Jag tänker kanske inte då på barndomen i sig, alla kan vi ha haft olika sorters upplevelser av vår barndom, utan jag tänker på naturen, på kreativiteten och på att inte vara för stillasittande. Stillasittande och ett monotont liv föder negativa och mörka tankar det är min tro. Så för mig blir den här dagen starten på mitt  nya jag. För jag vill äga mitt öde och min lycka, jag vill vara stark och positiv, jag vill leva ett gott liv, och därför kommer jag att vara redo med tankens kraft om två dagar när månen står i sin fulla prakt i kräftans vänkrets.

Lev inte snabbare än din skyddsängel kan flyga. //Cissi blomman
foto:mrsflower68

söndag 8 januari 2017

Fotopromenad

Jag brukar promenera ofta och mycket men aldrig utan kamera, jag ser skönheten i min omvärld var jag än går, och förevigar det allt som oftast med min kamera eller mobilkamera. I dag drog jag en änglatarot och frågade: "hur kommer min dag att se ut". Kortet jag drog var: tillbringa dagen utomhus :) sagt och gjort jag tog mig ut. Gick runt Nyköpingsån som är en källa till kraft och styrka. Jag kommer nog aldrig att lämna Nyköping, det har blivit mitt hem. Jag har bott längre tid i Nyköping än jag bott i min hemstad Oxelösund där jag är uppvuxen och som jag ofta längtar hem till, och ändå vet jag i mitt innersta att jag aldrig mer kommer att bo i Oxelösund. Det är Nyköping som är mitt hem. Jag trivs oerhört bra i Nyköping. Det är en småstad med närhet till omvärlden, trots att jag älskar Stockholm och storstadslivet så passade jag inte att bo där, trots att jag är en asfaltsblomma så passar jag inte att bo i urbana städer. Jag passar att bo i det lilla, jag trivs i det lilla med möjlighet att ta mig ut till den stora världen. Vi har Skavsta (dock gillar jag inte att flyga), vi har järnvägsknutar runt omkring oss och vi har E4 som brusar förbi. Vi har havet borta i Oxelösund, bara någon mil dit. Vi har allt jag önskar här i Nyköping, vi har Nyköpingsån och vi har broar!





copyright: mrsflower68

SNÖ

SNÖ - jag ser ljuset. Jag älskar snö, det beror nog på att jag är decemberbarn. Jag föddes en snöig torsdag sex dagar innan julafton, mina födelsedagar har alltid varit fyllda med fint pyntade fönster, julgran och glada kalas där släkten kommit och gjort allt de kan för att inte jag ska känna mig undanskuffad eftersom jag fyller så nära jul. Det har jag aldrig gjort, av den enkla anledningen att jag nöjer mig med det lilla, jag har aldrig varit intresserad av materiella saker, jag har alltid varit intresserad av människor och av att ha roligt.

Nu är min ledighet över för den här gången, det har varit en lång ledighet i min ensamhet, men nyttig. Jag har lärt mig vad som gör mig stark, vad som gör mig till Cissi och jag har vilat ordentligt. Jag är oerhört taggad att återgå till jobbet och fortsätta bygga upp ett sekretariat som är utöver det vanliga.

Jag har hunnit med att landa i min släktforskning och jag har börjat sammanställa min mormorsmormors resa från Finland till Åland. Det har varit så spännande att släktforska på Åland och i Finland. Jag har kommit till början av 1700 talet ända in i Norra Savolax där min mormorsmor föddes och hela hennes släkt är bördig ifrån.
På min morfars sida hittar jag sjöfarare och båtmansägare, jag är även där i början av 1700 talet och det finns pirater i mina anor, östersjöpirater bördiga från Sturkö, Blekinge. Det är häftigt.

Något som jag under den här semestern verkligen känner är att jag fått tillbaka mina vänner. Att vänskap är så oerhört viktigt och att det är viktigt att behålla de vänner man en gång haft. Jag tappade de flesta av mina vänner dels under mina vilda år, och dels när jag fick barn. Jag tror att det sistnämnda är vanligast, att när barnen kommer och familjelivet tar vid så glömmer man bort sig själv och går in i föräldrarollen så hårt. Har då inte vännerna barn eller barn i samma ålder då tappar man varandra. Det finns en stor fara i det, för tappar man sina vänner tappar man sig själv. Och om man tappar sig själv vad har man då kvar?

Min släktforskning, mitt uppbrott från min make sedan två decennier, återfunna vänner och min semester i ensamhet har hjälpt mig att hitta tillbaka till mig själv. Jag känner mig harmonisk, lugn och jag känner mig som Cissi. Det är ett jäkla tjat om denna Cissi tänker ni, mina läsare. Ja det är liksom det som är den här bloggen. Cissionismens era, Cissionismens tankar och liv.


I dag är första dagen på mitt nya liv - jag sträcker mig mot himlen - jag sträcker mig hur långt jag vill

fredag 6 januari 2017

Utanförskap

När ett år har gått så bör vi alla ge oss tid för eftertanke, tid för minnen och tid för bokslut. I dag går mina tankar till utanförskap. Vad är det som skapar en känsla av utanförskap och går det att komma tillbaka efter händelser som etsat sig in i själen? Jag blev mobbad från 4:an till 7:an, jag kallades exemhäxa, äckel, torris och tönt i skolan. Jag var alltid ensam på skoltid, ingen vågade eller ville ge mig stöd, ingen såg min utsatthet, hur min personlighet förminskades. Varje dag fylldes av glädje och ångest. Glädje över att komma hem till familj och kompisar, ångest över att gå till skolan och utanförskapet. Jag teg och led, visade aldrig familjen vad som pågick, de arbetade hårt för att vi skulle ha det bra, jag ville inte såra dem. I stället för att brytas ned blev jag arg, arg på lärarna, arg på mobbarna, arg på skolan, arg på livet. 

När jag började 7:an kom vändningen, jag fick helt enkelt nog och slog tillbaka. Mobbningen upphörde men skadan var kvar. 
Min känsla av utanförskap ledde till att jag struntade i studier, skydde det normala och sökte mig till de som hade samma upplevelser som mig. Vi levde rövare, provade allt som höll tankarna och känslan av misslyckande borta. Vi garvade oss igenom livet, men skrattet var ihåligt. 
Trots att skolan tog slut och jag började jobba så fortsatte livet de Luxe med vilda nätter och jobbande dagar. Jag skötte jobbet, jag skötte fasaden men inom mig rasade ilskan. Fram till 25 år är som en dimma där jag ömsom är i Oslo, Stockholm, Köpenhamn, Amsterdam och Nyköping, alltid jobbandes, alltid vild. Men 1993 tog livet de Luxe stopp. Anledningen till det var så banal som att jag i en rutinkontroll står öga mot öga med en polis som visar sig vara den värsta av skoltidens mobbare. Hans skam och skuld i blicken gav mig upprättelse och ilskan rann av mig. 
Åren har gått, och det är inte förrän nu i 48 års ålder jag känner känslan av samhörighet, efter år av terapi har jag lagt det bakom mig. 
Vi måste bekämpa mobbning, näthat och segregation och ta hand om varandra. Behandlar vi människor som vi själva vill bli behandlade är mycket vunnet. Det går att komma tillbaka från utanförskapet, jag har bevis. 

torsdag 5 januari 2017

Att bygga broar

Storstupet i Orsa kommun en bro som tog mig en dag att gå över 
Jag har en fascination för broar. Det är något speciellt med dom, vi bygger broar dagligen om vi tänker efter. Jag minns när ja var i yngre tonåren, kanske var jag inte ens 13 år. Vi bodde i en liten industristad som delades av en motorväg och broar mellan områdena. Vi bodde på den sidan där alla villor fanns, morsan sa till mig en dag, du får cykla var du vill på den här sidan av bron men på andra sidan bron får du inte vara. 
Det triggade min fantasi, Jag cyklade givetvis genast dit, men stod på den "rätta sidan"  och tittade på bron med fascination. Jag skulle tro att jag tillbringade veckor av att forcera denna bro över till andra sidan. Spänd av förväntan vad som komma skulle. Steg för steg tog jag mig upp på bron, jag minns när jag stod på toppen av bron en dag och tänkte "nu jäklar gör jag det, jag cyklar över till andra sidan". Segerrusig cyklade jag över och döm om min besvikelse och förvåning, inget hände. 
Det var inget underland, inget Narnia, nej inte ens Nangijala, det var asfalt och fula hyreshus, på en skylt stod det Frösäng och på gården framför mig lekte det barn som såg ut och lät som mig. 
Den här händelsen förändrade mig för alltid. Jag slutade att lyssna på andras förutfattade meningar.Jag valde att gå mina egna vägar på gott och ont och jag lärde mig att vägen är viktigare än målet. 



Jag har ända sedan denna händelse haft en kärlek till broar och fotograferar dem gärna, på mitt instagramkonto finns det till 75 % bilder på broar.
Men jag kan inte bara gå över en bro där jag inte vet vad som väntar på andra sidan, jag måste forcera bron, steg för steg, förtjusas, förskräckas, förhärligas vad som komma skall. Ibland önskar jag att jag skulle behandla livet likadant som jag behandlar broar, att inte förhasta mig, att faktiskt känna efter och ta ett steg i taget, mitt hjärta skulle ha mått så mycket bättre. Jag ska försöka tänka på denna händelse som präglat mitt liv så starkt och använda mig av dess visdom i mitt dagliga liv. Jag ska verkligen försöka minnas den späda flickans förtjusning och besvikelse, och jag ska också minnas alla dessa underbara människor jag mötte och umgåtts med allt sedan dess på andra sidan bron. 

tisdag 3 januari 2017

Är ensam stark?


För första gången i mitt liv har jag vakat in och tillbringat det nya året ensam. Jag har levt ensam i många år på 80- och 90-talet men jag har aldrig firat nyår ensam. Det var oerhört nyttigt för mig. Jag pratar ofta om att jag är stark, nu fick jag chansen att pröva den styrkan. Jag gav mig ut i storhandeln på nyårsafton, handlade rödvin, bubbel, färsk hummer, fin mörad biff, mandelpotatis och granatäpple. Klockan 15.00 på nyårsafton satt jag uppklädd på nyårsbön i kyrkan och sjöng för full hals med i psalmerna och lyssnade på prästens predikan om önskan om fred och kärlek på jorden. Mitt under predikan blev det som helt tyst omkring mig, jag hörde bara min tinnitus och såg bara ett ljust skimmer framför mig och jag hade inga tankar alls i mitt huvud, det var en sakral och underbar känsla för mig som alltid har miljoner tankar likt autobahn 24/7.
När jag gick därifrån kände jag mig befriad och lätt om hjärtat. 
Jag gick till Mårtens hus som är nyöppnat mitt emot kyrkan, min släktforskning har visat mig att min farfar föddes och bodde där i 3,5 år tills han blev fosterbarn så jag gick in och blev så varm i själen av atomsfären, en trevlig värdfamilj som endast kommer att servera vegetarisk mat hälsade välkommen, jag fick ett glas bubbel och slog mig ned och berättade om husets historia som jag fått fram genom min forskning. De lyssnade artigt och tyckte det var kul med historien, dit kommer jag att gå fler gånger. 
Därefter stod  jag och lyssnade på vår kommunpolitikers tal på Stora Torget, han gav mig dessvärre ingen feeling alls utan jag stängde dövörat till och lät alla miljoner tankar fylla mitt huvud igen. Stora Torget lystes upp och nyårspromenaden kunde börja, Jag gick inte långt på den promenaden, det var fullt med folk, hundratals som trängdes och jag var nära att falla över en marshall, så jag klev av åslingan och promenerade hem. 
Väl hemma tog jag tag i den färska hummern med liv och lust, jag vred av hummerstjärten som vi gör med kräftor och lade den åt sidan. Klorna och benen tog jag bort skalet med en nötknäppare och pillade ut allt kött som jag blandade hummersmöret med, detta skulle jag ha blandat ihop med en egen slagen majonäs, men blev för lat och tog köpemajo (vilket inte alls blir samma sak), ruccola samt lite salladslök, salt och peppar som jag blandade samman och lade mellan ett rostat, urgröpt franskbröd. Oerhört god Lobster Roll blev det. Hummerstjärten åt jag naturell vilket var en hit ihop med lite bubbel. 
På kvällen kollade jag på HBO och tog det lugnt. 
På tolvslaget gick jag ut med mitt sista glas bubbel och sjöng för blomman och fosterlandet "I love my life, I am powerful, I am magical, I am me". Jag överröstade fyrverkerierna och Pernilla August på SVT som ringde in nyåret för oss ensamma själar. Grannen i huset bredvid kom ut på balkongen, tittade på mig, tände en cigg och garvade. 



Är jag då stark för att jag var hemma på nyårsafton själv trots att jag hade inbjudningar jag kunde gått på? Nja det är nog inte det som är styrka, utan styrka är att man lever sitt liv så som man vill ha det, och att man klarar de fallgropar och svårigheter samt glädjeämnen som dyker upp längs livets väg, att man oavsett vad som händer alltid är sann mot sig själv och inte ändrar sig för andras behag. Det tror jag är en styrka. Jag tror också att vara stark innebär att man visar sin känslor, att man visar att man är deppig, att man inte alltid kör med "det som inte dödar det härdar" vilket är en slogan som är ganska tråkig. Klart att livet alltid härdar en på ett eller annat sätt. Jag tycker att det viktigaste med mitt liv är att jag är sann mot mig själv, behandlar andra som jag själv vill bli behandlad så ofta jag kan och hinner tänka, och att jag just tänker först och agerar sedan. Det vore toppen för mig om jag någon gång i mitt liv hann tänka på konsekvenserna innan jag agerar. Det kunde jag inte på 80-talet, inte på 90-talet, inte på 00-talet och jag kan det inte på 10-talet.. ÄN. Men kanske jag till slut blir vuxen vem vet. Fram till den dagen ska jag fortsätta leva mitt liv så som jag vill ha det med eller utan styrka. 

Cissi blomman